Tillbaka

hej,

några år se sist, vi prövar igen och ser hur detta blir.

Fotboll

Att det finns domare som dömer all form av idrott vet vi. Och det skapar känslor i oss i någon form.

Det går inte att förneka.

Det är alltid lätt att skylla på domaren och säga att den dömde fel och inte är bra.
Speciellt då ens lag som ligger oss ömt om hjärtat, förlorat.

Vi vet innerst inne att det kanske var laget som inte var bättre just den dagen och bla bla.

Men det ger inte domare rätt att avgöra matcher, i form av bortdömda mål, blåsa straff eller lägga till en minut för lite på övertiden.
Speciellt inte i slutskedet av serier
Och de är titlar som står på spel.

Sånt här kan reta gallfeber på mig.


Det ska du få.

 

Att det finns rasistsvin och idioter överallt är inget nytt. Hur man blir av med dem, är nåt hela annat. Frågan är om det ens är möjligt.

Men om jag ska gå runt och ta illa upp efter varje gång nån person agerat rasistiskt eller på nåt sätt vart nedlåtande mot mig, skulle jag hoppat ner för Ölandsbron för längesedan, då skulle jag inte ha funnits längre.

 

För så är det för mig varje dag mer eller mindre, att jag på nåt sätt blir åsidosatt på grund av mitt asiatiska utseende, och så kommer vara ändå tills den dagen då jag dör. Det inget jag kommer undan, hur mycket jag än skulle vilja. Det spelar ingen roll att du heter Peter, äter sill eller ogillar hipp hopp och rap.

Men man väljer sig, man vänder sig mer inåt och visar inte mycket av sig själv. Man sätter upp en sköld framför sig som man bär helt osynligt.

Och skulle jag räkna hur många pilar den fått under livet och kommer att få, skulle den förmodligen platsa som sand i Saharas öknen.

 

Från att bli kallad kines när man var liten tills att bli illa mött i en affär i äldre dagar, det finns alla varianter.  

 

Men om jag ska låta de som håller på så vinna över mig, så skulle legat där för ett bra tag sen.

Men jag är inte så, man vinner inte så lätt över mig även om man ibland kan tro det. Och jag tävlar inte om mycket om det inte är idrott.

Det inte säkert att livet vart bättre om man fötts med klarblåa ögon och hår lika blont som den finaste snön. Som anses vara ”den finaste.”

Det hade alltid funnit nåt att kommentera eller hacka på då också. Att man var tjock, dålig i skolan eller valt fler skor.

 

Såna som jag, kommer alltid att få jobba lite extra för att bli respekterad och väl bemött, vissa får jobba mer och andra sliter ut sig helt i onödan. Och jag tycker synd om min omgivning som kanske ibland märker att jag inte blir ignorerad eller inte med räknad. Men jag är inte ute efter att varken dem eller jag ska sätta någon på plats, jag vill bara vara ändå.

 

Nog kan jag hålla med om att jag inte alltid framstår som den trevligaste eller schysstaste typen sådär direkt, men det gör inte alla andra heller. Skulle jag gå runt och le mot hela världen skulle det bara bli synliggjort som nåt i slutändan skulle verka falskt. Vilket det skulle vara också, för jag är inte sån. Jag har olika humör, och är rätt labil på mitt sätt.

 

Jag kan hålla med om att det så ofta tar man det som i ett slags försvar och skyll, att det så lätt att kalla folk för saker som beter sig på ett visst sätt mot en för ”rasist” eller ”idiot”.

Kanske för att man inte håller med personerna av olika anledningar, eller att man inte blivit tagen i hand då en person hälsar på alla i ett lag förutom på ens själv, eller vad det nu kan vara. Men ska jag gå runt och kalla alla för rasister, då jag inte ens vet vem personen är eller ens kommer att träffa igen. Eller som för den delen betyder noll för mig, skulle jag bara utvecklas till nån variant av en skolskytt i Finland eller galen högerradikal norrman.

 

Nä! Jag säger som det flesta ungdomar – orka!

 

Även om man också ibland bli ledsen och besviken. Jag är ingen gås som det bara rinner av. Det klart att det känns.

Men de är då jag brukar tänka på alla som uppskattar en och älskar en för den man är. Alla ens vänner, ens familj och andra personer man mött och som själva valt att se bakom, det svarta håret det bruna ögonen och den lite ”gulskimrande” hudfärgen, att se den personen som finns bakom.

 

Avslutar med ett citat från en mycket klok man, ”rasistsvin finns överallt, skit i dem.”

Ska ha det i åtanke.


Presidentval USA 2000



Det är snart 12 år sedan då demokraten Al Gore förlorade det amerikanska presidentvalet mot republikanernas George W Bush. Detta är ett val skulle komma att bli ett av USA:s mest omtalande.

Efter att räkningen stod klar i 49 av de 50 delstaterna plus den federala Washington DC. Hade Gore vunnit i 21 av staterna och Bush i 29. Frågan var bara vars elektronrösterna från delstaten Florida skulle hamna.

Florida som har 25 elektronröster vart alltså vågmästare i valet och skulle avgöra vem som skulle få styra landet de närmaste fyra åren. Tidigt efter att vallokalerna hade stängts utropade man från delstaten att Gore vunnit och därmed skulle bli USA:s näste president. Men bara några timmar senare ändrades Florida till att bli en osäker delstat. Man visste inte hur rösterna hade fallit. Under natten när 85 % av rösterna hade räknats hade Bush en ledning på 100.000 röster och Gore erkände sig besegrad. Men på bara en timme, hade Gore gått i kapp och det skiljde numera bara 2000, röster och han tog därmed tillbaka sitt erkännande.

När räkningen äntligen var klar, hade Bush vunnit med 537 röster. Men med det jämna resultatet beslutade man att räkna om rösterna manuellt. Men efter ett beslut av Högsta domstolen så kunde Florida certifiera sina röster och den manuella omräkningen stoppades. Och där med vann Bush valet.

Men han vann valet för att han fick fler elektronröster, 271 stycken mot Gores 266. Det lustiga i det hela är Gore totalt sett fick fler röster av folket än Bush, men ända inte lyckades vinna. Detta scenario hade bara hänt tre gånger tidigare under USA:s presidentsvals historia. 1824, 1876, och 1888.

Det förekom också anklagelser om valfusk. Det gör det visserligen i varje val som hålls i alla länder världen över. Men det som utmärkte denna anklagelse, var att den var lite förvirrande. Man uppskattade att 31,2 % av det svarta männen i Florida inte fick rösta på grund av deras tidigare brott. Det motsvarar ungefär 200.000 röster. Detta fenomen förekommer också i andra av USA:s delstater och man beräknade att 3,9 miljoner människor i hela USA inte kunde rösta eftersom detta system fanns. Och av dessa hade 1,4 miljoner avtjänat sitt straff.

Det konstigt att den som får flest röster inte kan vinna valen. Frågan är om den är folkvald eller delstats vald.

Alla delstater utom två i USA har systemet att den kandidat som flest röster vinner elektronrösterna. I Maine och Nebraska tillämpas ett annan typ av system där elektorerna utses i valkretsar motsvarande dem som används i kongressvalen. Den kandidat som får flest röster i ett kongressdistrikt vinner en elektorsröst från det distriktet. Därutöver vinner segraren på delstatsnivå ytterligare två elektorsröster. Antalet elektronröster baseras på invånarantalet i respektive delstat.  

Detta system är egentligen bra, det är lätt att följa vem som vinner i vilken delstat, på grund av elektronrösterna, men det kan i vissa fall bli inte helt rättvist.




kör hårt.


Stockholms kille

mm, det jag de! Eller åtminstonde på utsidan, lite i alla fall.
Man har coola byxor, schysst frisyr ocg fin jacka, och snart förmodligen också en tatuering. Typ det som gör en kille från huvudstaden. Det enda som egentligen fattas är bakotslick på håret, men det lär aldrig hända.
Och, oroa er inte, inombords är jag fortfarande samma Peter... Ingen kommer någonsin att räkna en som en Stockholm kille, även om man ibland kan se ut liiiite som en!
Det inget viktigt att sträva efter alls. Men det lite kul, mest en kul grej, för när allt kommer omkring, så är det insidan som räknas...




det var allt.

kör hårt!

En rubrik

Har bott i Stockholm i ungefär lite över en månad, kom ner den 10 aug, bara sju dagar innan skolan skulle börja!
Det var pirrigt och stelt, men allt efter som tiden gick, släppte pirret och det är rätt så okej att gå till skolan nu. Har haft lite uppgifter och mer kommer det garanterat att bli. Borde förresten göra en nu, och inte skriva här. Men det var ju ett tag sen man gjorde det så. 
Förutom skolan har jag hunnit med att bekanta mig i stan. Gått på Gröna Lund och provat karuseller första gången i mitt liv, sett fotboll på Stadion och bytt klädstil till helfärgade t – shirts.

Även Fryshuset delen är på gång, och har var för en tid sen på min allra första ”Klubb Manifest” . Ska på den andra nästa vecka. Besökte också Sofia kyrkan i veckan och idag söndag var det en händelserik mässa. Själva innehåller var som det brukar. Det var mer minglet före och efter som var det stora Oet . Hejade på en kvinna som tyckte att jag hade ett fast handslag… tja, varför inte. Sen fick jag frågan om jag var svensk av en kvinna, varpå jag svarade hehe, allt är relativt. Sen pratade vi lite. Hon var trevlig.
Till veckan ska jag till Skåne, gå i skolan, fara till Fryshuset och  säkert massa annat

Kör hårt!

 


Mini uppdatering

- jag lever och mår bra.
var på klubb manifest igår, men första men absolut inte den sista, får snart ett eget boende. nice verkligen... är väl si så där två veckor kvar... innan dess ska jag hinna med en skåne turné, en håkan konsert och en massa annat skojsigt.



kör hårt - landa mjukt

Helfärgat

Ska nu börja använda helfärgade t-shirts. Släta utan vare sig tryck eller knappar. Billigt och bra. Har idag inhandlat fyra helt nya i färgerna lila, grön och blå... Skräll på sista va? Fattas gör då, orange, röd och grå. Eftersom svart redan fanns i samlingen. Det inte heller så värst dyrt. Dem fyra jag köpte idag. Gick på sammanlagt på 250 kr. Inte helt fel. Men. Med detta tillkommer också andra saker att lösa. Matchande under kläder och sockar. Naturligtvis. Detta blir säkert helt förträffligt. Det var allt för nu. Kör hårt!

Biktnings time!

- sitter här i flemingsberg, efter en del resande hit och dit är jag äntligen på plats. längtar till det börjar, faktiskt. den 17 augusti kör skolan igång, och jag har ingen aning om nåt. lite nerövst, men man är ju en cool kille liksom!

så många människor man mött och kommer möta. en del ger mer avtryck än andra. lika så, tar andra till sig mer. av det man själv gett. 
man kanske inte alltid pratar lika mycket som en snabb sportkommentator, men det är ju vad man säger som räknas, inte hur mycket. det man utstrålar blir det som folk ser och känner och naturligtvis tvärtom.

kommer att skriva lite mer senare om hur allt vart, riktigt hur det vart exakt vet man inte förrän om tv år. men lite vet man i alla fall. efter ett tag.

vemod är nåt som också kommer, det gör det alltid och det känns i vissa fall bra. då vet man att själen funkar. att man har lite känsor trots allt.

det klart man saknar hemma, men det kommer alltid finns kvar. oavsett vad som händer på främmande vägar. 
alla gator man strövat på, alla bänkar man suttit på. alla platser man vet. det kommer att finnas kvar... förhoppningsvis även känslan, känslan att vara där.

jag ångrar inte en sekund mitt beslut. det här blir nog bra!


det finns egentligen tusen saker jag skulle vilja säga nu, när jag liks är i gång. men det får bli senare, om det ens blir av.

men en sak kan jag inte låta bli.
du förtjänar det bästa. jag hoppas du förstår det. och jag hoppas du hittar det. för du är så värd det.
tack för skratten, spelen och allt det andra.
hoppas det inte är över bara för att.
och som jag sa i inledningen, somliga gör mer avtryck än andra. och ja, du har med största möjliga sannorlighet gjort det.  tack, återigen

det var ett tag sen jag kände att jag behövde skriva lite mer personligt och faktiskt dela med mig av det publikt. får se om det blir en vana - skulle inte tro det, om jag känner mig själv rätt. och det göra jag ju.  


tills dess - kör hårt och landa mjukt.



Födelsedag

- idag fyller den blåaste killen i världen 25 år.
Grattis grattis!

Halvvägs till 50 nu, he he!


Det ska i alla fall firas blått!




kör hårt

Märklig känsla

I söndag var sista dagen på jobbet, det kändes lite vemodigt när jag lunkade därifrån, men samtidigt infann sig en viss lättnad. Det tillhör ju vanligheterna att jag känner vemod, oavsett vad jag gjort. 
Men det ska tilläggas att om någon hade sagt åt mig att jag skulle jobba på ett servicehus för äldre för ett halvår sen, hade jag i princip skakat på huvudet och sagt att det inte alls var min grej. 

Det hela började i maj, jag skulle få pröva på det en månad, och sen se vad som hände efter... det funkade så bra att jag fick fortsätta där ända tills i november. Och det hade jag tänkt, men eftersom skolan dök upp så beslutade jag mig för att gå av den sista juli. 

Och ett omdöme jag fick av en som bodde på stället "du har vart bra" är nåt jag sent kommer att glömma.  Och jag kan inte mer än att säga tack detsamma!

Nu börjar ett nytt kapitel, med flytt och massa plugg... säkert massa annat också - får man hoppas i alla fall!






kör hårt


Resa

- god sommar alla snöbollar!

idag far jag till Umeå



Kör hårt

Du för blir min nummer ett

- du var min bästa vän, du meddelade mig om saker, påminde mig, väckte upp mig, och till och med sjöng för mig, när du denna dagen valde att gå, kommer jag att sakna dig, jättemycket, det var två fina år tillsammans, och du kommer alltid finnas i min blåa själ... jag glömmer dig aldrig - min fina blå sony ericsson W595!


kör hårt

Liten uppdatering

hela förra veckan hade jag feber,
denna vecka är jag frisk och har jobbat hela den, och till helgen bar det ut till Näske, :)

bostadsletandet går framåt, och jag ska hoppas, hoppas och hoppas.

det var väl allt för nu

kör hårt

Kortläsare

förstör mitt liv, nästan!
eller så måste jag skaffa internetbank. åh. så himla typiskt.
skulle lägga ut en annons på blocket, det gick ju inte alls då.

men om nån hör av nåt om ett ledigt pläjs att bo på i huvudstaden, hör gärna av er




kör hårt

Om

Min profilbild

Peter

RSS 2.0